Dröjsmålsränta är en ränta som kunden betalar i kompensation av att inte har betalat kundfakturan i tid, dvs på förfallodag. Dröjsmålsränta regleras i räntelagen.
Om dröjsmålsränta inte finns nämnt i avtalat men informeras om på angiven faktura, har företaget som innehar fordran rätt att debitera dröjsmålsränta 30 dagar från fakturans datum. Om betalningsvillkoret på fakturan är kortare , till exempel 15 dagar, får dröjsmålsränta inte debiteras tidigare än 30 dagar efter fakturadatumet. Om information om att dröjsmålsränta kommer att debiteras saknas på fakturan men finns nämnt på påminnelse har företaget som innehar fordran rätt att debitera dröjsmålsränta 30 dagar efter datumet på betalningspåminnelsen enligt räntelagen. Ränteberäkningen baseras på 365 dagar men vid skottår så blir det ytterligare en dag, dvs 365.
Om båda parter (dvs den som innehar fordran respektive skulden) är näringsidkare och skulden har samband med deras yrkesmässiga verksamhet har den som äger fordran rätt att debitera dröjsmålsränta 30 dagar från fakturans datum även om upplysning om detta inte har funnits på fakturan. Det finns inte heller krav på att upplysning om dröjsmålsränta finns på fakturan om mottagaren av dröjsmålränta är en kommun eller offentligt organ.
I vanliga fall skickar företaget som ställt ut fakturan en påminnelse om betalning ej inkommit i tid, dock är de inte skyldiga att skicka någon påminnelse.
Krav- och Kreditpolicy
Från mellanstora till stora företag har en egen krav- och kreditpolicy som reglerar hur företaget skall förhålla sig gällande betalningsvillkor mm.
Policyn innehåller beslut om hur bla nedan skall hanteras inom företaget:
- Betalningsvillkor
- Krediteringar
- Påminnelsehantering
- Inkasso
- Reservering av befarade kundförluster
Dela gärna och sprid kunskapen!
