God redovisningssed innebär en tolkning av hur lagar och regler inom redovisning bör tillämpas i enlighet med god praxis och det är en norm som bokföringsskyldiga skall följa.
Vad säger lagen?
God redovisningssed definieras i bokföringslagen som en förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga. Eftersom bokföringslagen inte, i detalj, reglerar hur bokföringen skall ske behövs regler och principer som styr och kompletterar lagen. Vedertagen praxis är praxis som ofta används eller är ett allmänt accepterat tillvägagångssätt. Det är Bokföringsnämnden som har det övergripliga ansvaret för utvecklingen av vad god redovisningssed är.
Företag skall följa rekommendationer från normgivande organ som BFN (Bokföringsnämnden), SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) och FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samt andra standarder.
I årsredovisningslagen nämns god redovisningssed som en av tre huvudprinciper för årsredovisningen (de andra två är rättvisande bild och överskådlighet).
Reko
SRF och FAR har tillsammans tagit fram ett normsystem som ligger som grund för god redovisningssed för att standardisera hanteringen av svensk redovisning. System kallas för Reko och innehåller information om vad god sed innebär, vid utförande av redovisnings- och lönetjänster.
Böter om God redovisningssed ej följs
Företags revisorer granskar årsredovisningen efter räkenskapsårets slut och en viktig del av denna granskning är att säkerställa att bokföringen har skett enligt god sed. Om god sed inte har tillämpats kan det leda till böter.
Dela gärna och sprid kunskapen!
