En revisor (ENG:Auditor) har till uppgift att granska och säkerställa en korrekt hantering av ett företags- eller en organisations redovisning och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
Grundreglerna för revisorn och revision finns i 9 kap. ABL men en stor del av detaljreglerna för revisorns roll, egenskaper och skyldigheter hittar man utanför aktiebolagslagen och då i revisorslagen samt i de yrkesetiska normer som revisorsorganisationer upprättar gällande god sed inom branschen.
Varför en revisor?
Revision är framförallt till för bolaget och aktieägarna men även för andra intressenter som borgenärer, anställda, affärspartner, myndigheter och konsumenter som är i behov av pålitlig finansiell rapportering från bolaget.
"De aktiebolag som alltid måste ha en revisor är publika aktiebolag, aktiebolag som enligt särskild lagstiftning är skyldiga att ha revisor, exempelvis bank- eller finansieringsrörelse samt aktiebolag med en särskild begränsning av vinstutdelningen.
Förutom dessa krav kan det finnas krav på revisor enligt branschregler, exempelvis regler för advokataktiebolag och för kommunalt ägda aktiebolag.
De flesta nybildade aktiebolag och de som är under en viss storlek kan välja att inte ha en revisor."
"Det finns allmänna krav på revisorer och det är bara de som fått behörighet av Revisorsinspektionen som får arbeta som revisorer, nämligen:
- - godkända revisorer
- - auktoriserade revisorer
- - registrerade revisionsbolag"
"Auktoriserad revisors krävs om minst två av nedan kriterier uppfylls:
- - Medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren varit fler än tre.
- - Balansomslutningen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överstigit 1,5 miljoner kronor.
- - Nettoomsättning har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överstigit 3 miljoner kronor."
"Andra aktiebolag kan välja att inte ha revisor eller godkänd revisor om de inte når två av ovan värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.
Samma värden skall vara uppfyllda två år i rad. Kravet på revisor på grund av aktiebolagets storlek gäller alltså först från och med det tredje räkenskapsåret.
"
Dessa kriterier gällande en auktoriserad revisor gäller även för en koncern när koncernföretagen gemensamt uppnår samma nivåer för medelantalet anställda, balansomslutning och nettoomsättning. En godkänd revisor kan, av Bolagsverket, medges kvarstå under en övergångsperiod om fem år även när koncernföretaget uppfyller kriterierna att de måste ha en auktoriserad revisor.
I ett aktiebolag måste en revisor vara minst 18 år och får inte vara i konkurs, ha förvaltare, ha näringsförbud eller rådgivningsförbud.
Att inte ha revisor
Om ett aktiebolag väljer att inte ha revisor är det extra viktigt att fundera på om företaget är i behov av hjälp för hantering av redovisningen. Exempelvis kan en redovisningskonsult anlitas för bokföringen och redovisningen eller för att göra årsredovisningen.
Bolagsordningen
Bolagsordningen skall alltid innehålla en bestämmelse om revisor. Bestämmelsen skall tydligt informera om att aktiebolaget skall ha revisor eller inte. Om bestämmelsen uppger att aktiebolaget inte skall ha någon revisor, kan bolagsstämman ändå besluta om att utse en revisor.
Om aktiebolaget skall ha revisor skall det i bolagsordningen stå hur många som kan väljas. Det kan även väljas in revisorssuppleanter.
I börsbolag och bolag som tillämpar svensk kod för bolagsstyrning är det en Valberedning som skall hantera ärendet om val till revisor. Valberedning och styrelse, genom revisionsutskottet, föreslår en revisor till bolagsstämman som sedan fattar ett beslut.
Tiden för revisorns uppdrag är ett år. Perioden kan vara längre men får inte vara längre än fyra år.
I börsbolag får revisorns uppdrag högst gälla sju år i följd (sjuårsrotation). Omval av en revisor som varit revisor i sju år får inte ske förrän minst två år har gått sedan den lämnade uppdraget. Denna regel gäller för revisor, men inte för ett revisionsbolag. För ett revisionsbolag gäller istället rotation enligt EU:s revisorsförordning (byrårotation), vilket innebär att uppdraget får gälla högst tio år i följd, men kan under vissa förutsättningar i förordningen utsträckas till 20 eller 24 år.
Dela gärna och sprid kunskapen!
